Alltför många barn lever i skuggan av en förälders psykiska ohälsa. De bär ofta en tung börda av oro, ansvar och skam. Det här är en artikel om en osynlig och utsatt grupp som samhället ofta glömmer bort – barnen. Vi belyser deras situation, de utmaningar de möter och det stöd som finns att få, både för dem och deras föräldrar.
Att växa upp i skuggan av psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa hos en förälder, oavsett om det handlar om depression, ångest, bipolär sjukdom eller andra diagnoser, påverkar hela familjen. Barn är särskilt känsliga för förändringar i hemmet och reagerar starkt på förälderns mående. De känner av stämningar, även om de inte alltid förstår vad som pågår. När en förälder inte orkar vara den trygga punkten i barnets tillvaro skapas otrygghet. Socialstyrelsen betonar att inget barn ska behöva hantera oro och frågor ensamt när en förälder mår psykiskt dåligt.
Barnens vanligaste frågor och reaktioner
Barn i dessa situationer brottas ofta med frågor som: “Vad händer med mamma eller pappa?”, “Kommer de att bli sjuka länge?” och “Vem ska ta hand om mig?”. En del barn känner ett ansvar för att ta hand om sina syskon, och funderar över hur framtiden kommer att se ut. Det framkommer tydligt i information från 1177.
Fysiska och psykiska symtom
Oron kan visa sig genom fysiska symtom som huvudvärk, magont och spänningar. Psykisk ohälsa hos en förälder kan leda till ökad känslighet för infektioner och psykosomatiska besvär hos barnet. Andra vanliga reaktioner är ilska, ledsenhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Inåtvända symtom, som att barnet drar sig undan och blir tyst, är också vanliga.
Påverkan på skola och fritid
Dessa svårigheter påverkar ofta skolarbetet, den egna hälsan samt möjligheten till lek och socialt umgänge. Barnen kan ha svårt att koncentrera sig i skolan och oron kan ta överhanden.
Skuld, skam och ett för stort ansvar
Många barn känner skuld gentemot den sjuka föräldern och tror att de borde göra mer, eller att det är deras fel att föräldern mår dåligt. De kan också känna skam över familjesituationen och dölja sina känslor för omvärlden. Det är inte ovanligt att barn tar ett orimligt stort ansvar för sig själva, föräldrar och syskon. Vissa barn kan till och med utveckla symtom på allvarliga stressreaktioner till följd av svåra upplevelser kopplade till förälderns psykiska ohälsa. Det kan handla om att ständigt vara på sin vakt och anpassa sig efter förälderns mående.
Riskfaktorer och konsekvenser på lång sikt
Forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att själva utveckla psykisk ohälsa, både under uppväxten och senare i livet. En avhandling från Göteborgs universitet visar att barn till föräldrar i psykiatrisk vård mår sämre än genomsnittet, och detta gäller särskilt yngre barn.
Uppväxtens betydelse
Uppväxtförhållandena spelar en avgörande roll. Bristande omsorg, otrygg anknytning eller våld under de tidiga åren kan allvarligt skada grunden för barnets psykiska välbefinnande. Detta bekräftas av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Andra faktorer som missbruk, separationer och ekonomiska svårigheter i familjen bidrar till ökad sårbarhet, vilket påpekas i en motion från Sveriges riksdag.
En ond cirkel av utanförskap
Konsekvenserna sträcker sig ofta bortom den psykiska hälsan. Dessa barn har, enligt Kunskapsguiden, nästan dubbelt så stor risk att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. De löper också högre risk för arbetslöshet och utanförskap i vuxenlivet. Folkhälsomyndigheten belyser det dubbelriktade sambandet mellan psykisk hälsa och skolprestationer: psykisk ohälsa kan leda till sämre skolresultat, vilket i sin tur kan förvärra den psykiska ohälsan.
Hur många barn berörs?
Exakta siffror är svåra att fastställa, men studier ger en indikation på problemets omfattning. En studie i västra Stockholm visade att en fjärdedel av patienterna inom öppenvården för psykisk ohälsa var föräldrar till barn under 18 år. Forskare uppskattar att ungefär 25% av patienterna inom öppenvården och 20% inom slutenvården har minderåriga barn. Nya studier från Linnéuniversitetet indikerar att nära en fjärdedel (24 procent) av barn i åldern 15-17 år lever i en situation där de är barn som anhöriga. Av dessa upplever 27 procent psykiska problem.
Stöd och insatser – det finns hjälp att få
Trots den svåra situationen många barn lever i, finns det hopp. Genom tidiga insatser, öppen kommunikation och anpassat stöd kan den onda cirkeln brytas. Det är avgörande att samhället, genom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, tar ett gemensamt ansvar för att identifiera och stödja dessa barn.
Familjebaserat stöd – en nyckel till framgång
Familjebaserade interventioner och föräldraskapsstöd har visat sig vara effektiva för att förbättra barns psykiska hälsa och stärka skyddande faktorer. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd framhåller vikten av att kombinera föräldraskapsstöd, psykopedagogik (utbildning om psykisk ohälsa), kognitiv beteendeterapi och kamratstöd. Genom att involvera hela familjen och fokusera på kommunikation kan en mer stödjande och förstående miljö skapas.
Beardslee och Föra barnen på tal
Forskning visar att interventioner som “Beardslee familjeintervention” och “Föra barnen på tal” minskar risken för att barnen ska utveckla problem som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden, jämfört med traditionella stödinsatser. Dessa metoder fokuserar på att identifiera risk- och skyddsfaktorer i barnets liv och förbättra kommunikationen inom familjen kring förälderns psykiska hälsa, enligt forskning.se.
Skolans viktiga roll
Skolan och förskolan har en central roll i att upptäcka och stödja barn som lever med psykisk ohälsa i hemmet. Projektet “Barn som anhöriga i skolan” (CANOK) vid Linnéuniversitetet syftar till att stärka skolsköterskornas förmåga att identifiera och stödja dessa barn. Genom att erbjuda en trygg miljö och samtalsstöd kan skolan vara en viktig resurs. Elevhälsan har en nyckelroll i att främja elevers hälsa och vid behov samarbeta med hälso- och sjukvården.
Stöd från organisationer – en hjälpande hand
Organisationer som Bris och Neuroförbundet erbjuder stöd till barn och unga. Bris erbjuder en anonym plattform där barn kan prata med vuxna om sina problem, tankar och känslor. Neuroförbundet har, genom projektet “Barn som anhöriga”, visat på vikten av information och kommunikation, vilket även gäller vid psykisk ohälsa. Allmänna Barnhuset bidrar också med forskning och information.
Vad kan jag göra om jag misstänker att ett barn far illa?
Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att agera. Du kan:
- Prata med barnet: Visa att du bryr dig och finns där för att lyssna.
- Kontakta socialtjänsten: Gör en orosanmälan om du misstänker att barnet far illa. Region Uppsala framhåller vikten av detta.
- Kontakta Bris vuxentelefon om barn: Här kan du få råd och stöd om hur du kan hjälpa barnet.
- Prata med någon i din närhet: Det kan vara skönt att dela sina tankar och funderingar med någon du litar på.
Att bryta tystnaden och skapa förändring
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa är en utsatt grupp som förtjänar samhällets uppmärksamhet och stöd. Genom att öka kunskapen, bryta tystnaden och erbjuda tidiga och anpassade insatser kan vi göra skillnad. Det handlar om att våga se, fråga och agera – för att ge dessa barn en röst och en chans till en ljusare framtid. Barnombudsmannen betonar vikten av att synliggöra dessa barns behov och säkerställa att de får det stöd de behöver, i enlighet med FN:s barnkonvention.